Hemland:
Frankrike

Helhetsintryck:
En hund med något avlång kroppsform, raka framben. Svansen lätt lyftad, utan att falla ner på ryggen. Pälsen sträv och lång, dock inte överdrivet lång. Den får inte vara mjuk eller ullig och ska täcka hela kroppen.

Huvud:
Skallen ska vars välvd, avlång, inte alltför bred, utmejsled under ögonen. Pannavsatsen ska vara markerad. Nackknölen välutvecklad. Nospartiet ska vara långt, nosryggen lätt böjd och nosspetsen kantig. Nosspegeln ska vara välutvecklad, öppen, framträdande och svart. Läpparna ska vara täckta ev kraftiga mustascher.

Ögon:
Ögonen ska vara stora och mörka, med ett vackert uttryck, intelligent och förtroligt. De får inte visa något vitt. Det röda på ögonlocket får inte synas. Håret ovan övre ögonlocket ska gå framåt, utan att skymma ögat.

Öron:
Öronen ska vara mjuka, smala och tunna, täckte med långt hår och avslutande som en utsträckt oval. Framkanterna ska vara väl vridna inåt. Öronen ska nå minst fram till nosspetsen. De ska vara ansatta under ögonlinjen.

Hals:
Halsen ska vara lång och kraftig, tjockare nära skuldrorna, utan löst halsskinn.

Bål:
Ryggen ska vara lång, bred och rak, lätt böjd över ländpartiet. Korset ska vara brett och mycket muskulöst. Bröstkorgen ska vara bred, lång, djup med rundade revben och sidorna ska hellre vara fylliga än insjunkna.

Extremiteter:
Skuldrorna ska vara torra, väl tillbakalagda utan ett vara vridna utåt och ligga fast intill kroppen. Frambenen ska vara raka, med kraftig överarm, handloven ska vara markerad. Handlovarna får aldrig röra vid varandra. Låren ska vara mycket muskulösa, men inte alltför rundade. Hasen ske vara bred, välvinklad aldrig helt rak. Både fram- och bakben ska ha välutvecklad benstomme.

Tassar:
Tasssarna ska vara kraftiga, slutna, med hårda trampdynor och kraftiga klor.

Svans:
Svansen ska vars högt ansatt, bred vid roten och jämnt avsmalnande till spetsen. Den ska vara ganska lång och bärs sabelformigt.

Hårrem:
Pälsen ska vara sträv och inte alltför lång, aldrig mjuk eller ullig. Täckhåret har en längd som på delar av kroppen bildar behäng, detta får dock inte vara alltför rikligt. Huden är ganska tjock, ofta marmorerad hos individer som är trefärgade, vita och svarta eller vita och grå.

Färg:
Enfärgade:
fauve (röd-gul) mer eller mindre mörk (denna färg är inte önskvärd), viltfärgade, vit, grå.
Tvåfärgade:
vit och röd, vit och svart, vit och grå.
Trefärgade:
vit, svart och röd, vit och viltfärgad, vit, grå och röd.

Rörelser:
Rörelserna ska vars lätta och obehindrade i alla tre gångarterna.

Mankhöjd:
Mankhöjd 38-42 cm med en tolerans på 1 cm för nedre gränsen för individer som är typiske "basset griffon vendéen, grand" och med två cm för övre gränsen för verkligt framträdande individer.

Grava fel:
Platt och kort skalle.
Dålig pigmentering i nos eller ögon.
Snipigt nosparti
Platta öron, högt ansstta öron i avsaknad av päls.
Ojämna käkar.
Alltför kort hals.
Svag eller sänkt rygg.
Krokiga eller bockbenta framben.
Raka bakben.
Ullig päls.

FCI 33 c.
SVENSKA KENNELKLUBBEN 1984-10-29 e.ä.

Kommentar till rasbeskrivningen för BASSET GRIFFON VENDÉEN, GRAND

Bett:
I den franska rasbeskrivningen nämns inget om bettet.
Till denna typ av huvudform, saxbett.
Bettet består inte enbart av tänder, utan också av käkarna som ska vara välutvecklade.
Tandformeln skrives: 2 x 3142 överkäke / 3143 underkäke = 42 tänder

Varje avvikelse från rasbeskrivningen är fel och ska bedömas i förhållande till hundens övriga förtjänster, helhetsintryck och konstitution. Avvikelser otypiska för rasen och abnormiteter år diskvalificerande. I övrigt se utställningsbestämmelserna.

SVENSKA KENNELKLUBBEN I APRIL 1978